Installationskabel i infälld installation
Installationskabel i infälld installation
1) Enligt en bok om ellära är det tillåtet förlägga en installationskabel (ej FK utan t ex EKLK) fritt i en vägg utan att den behöver ligga i ett rör. Det står att man kan dra den ”kortaste väg”.
Får en installationskabel läggas i en isolerad vägg? Det borde bli högre värmeutveckling pga sämre nedkylning.
2) Får installationskabel (t ex EKLK) läggas i rör i en infälld installation? Även här borde det bli sämre nedkylning.
Svar:
Det verkar som om du ju känner till en hel del regler när det gäller förläggning av kablar.
EKLK är ju en kabel med både metall- och plastmantel. Jag kan i sig inte se något direkt hinder mot att förlägga den i en vägg (om inte tillverkaren av kabeln säger något annat), men jag känner inte till att man använt den på det sättet. Däremot är det klart olämpligt – och jag skulle vilja säga i praktiken nästan omöjligt – att förlägga den i rör, eftersom den pga. metallmanteln är för styv för det. Den kabel som man normalt använder för förläggning i vägg är EKK eller EQQ (halogenfri). Den har enbart plastmantel och får förläggas såväl kortaste vägen som i rör. Rör ska dock installeras enbart vågrätt eller lodrätt.
Det är flera saker man bör tänka på vid förläggning i vägg:
– Även förläggningen av en kabel kräver auktorisation (Installatörsbehörighet)
– Kabeln ska för kylningens skull förläggas mot väggytan och inte inne i isoleringen.
– Vid passage av reglar ska det finnas genomspikningsskydd. Mellan reglarna räknar man med att kabeln är så flexibel i sidled, att om man t.ex. skulle slå in en tavelspik eller dra in en skruv, så viker den undan. EKLK är i det fallet styvare och mindre flexibel men skyddas å andra sidan bättre genom metallmanteln.
– Eftersom värmeavledningen är sämre inne i en vägg, får en kabel i vägg inte belastas lika mycket. Som ett exempel kan nämnas att en 1,5 mm2 kopparkabel (t.ex. EKK) får belastas med 24 A vid förläggning utanpå en vägg, men bara med högst 18,5 A vid förläggning i rör i vägg.
Tabeller om tillåten belastning och säkring vid olika förläggningssätt, olika antal belastade ledare, korrektionskoefficienter vid olika omgivningstemperaturer mm. finns i svensk standard SS 436 40 00, tabellerna 52B.1-21.
Sök bland frågor och svar
Vi har flyttat till ett radhus byggt 1974 där de flesta uttagen för taklampor verkar vara i original, där det är tre hål istället för två, …
Får jag dra en förlängningssladd mellan två hål i väggen gjorda med hålsåg? Detta för att ge el till min vägghängda tv. Det är en isole…
Har en luft luftpump och undrar om KONVEKTORELEMENT skulle kunna vara ett komplement ifall kylan slår till? Huset är gammalt med vattenburen vär…
Jag har köpt en taklampa med en klassisk lampropp. Men nu upptäckte vi att det sitter ett vanligt vägguttag högst upp på väggen, där det är…
Jag bor i en lägenhet från 70-talet. Vad jag kan se är det ojordade uttag i alla rum utan i köket där det är blandat. Jag har köpt en klass …
Kan man sätta i/ Vad händer om jag sätter i en: 60w glödlampa i en lampfotsarmatur som är avsedd för MAX 40w?
Kan man sätta i / Vad h…
Vi har jordade uttag i vår lägenhet och ska nu sätta upp taklampor. Alla taklampor utom en är ojordade och vi har därför anslutit dem med en …
Jag har en relativt ny golvlampa. Häromdagen gick glödlampan sönder. Ok, skruvade i en ny, även denna gick sönder.
Bytte uttag och förs…
Jag arbetar med design och ska rita en takkopp till en pendelarmatur. Jag har några funderingar kring detta då jag vill rita en takkopp som kan a…