Installationskabel i infälld installation
Installationskabel i infälld installation
1) Enligt en bok om ellära är det tillåtet förlägga en installationskabel (ej FK utan t ex EKLK) fritt i en vägg utan att den behöver ligga i ett rör. Det står att man kan dra den ”kortaste väg”.
Får en installationskabel läggas i en isolerad vägg? Det borde bli högre värmeutveckling pga sämre nedkylning.
2) Får installationskabel (t ex EKLK) läggas i rör i en infälld installation? Även här borde det bli sämre nedkylning.
Svar:
Det verkar som om du ju känner till en hel del regler när det gäller förläggning av kablar.
EKLK är ju en kabel med både metall- och plastmantel. Jag kan i sig inte se något direkt hinder mot att förlägga den i en vägg (om inte tillverkaren av kabeln säger något annat), men jag känner inte till att man använt den på det sättet. Däremot är det klart olämpligt – och jag skulle vilja säga i praktiken nästan omöjligt – att förlägga den i rör, eftersom den pga. metallmanteln är för styv för det. Den kabel som man normalt använder för förläggning i vägg är EKK eller EQQ (halogenfri). Den har enbart plastmantel och får förläggas såväl kortaste vägen som i rör. Rör ska dock installeras enbart vågrätt eller lodrätt.
Det är flera saker man bör tänka på vid förläggning i vägg:
– Även förläggningen av en kabel kräver auktorisation (Installatörsbehörighet)
– Kabeln ska för kylningens skull förläggas mot väggytan och inte inne i isoleringen.
– Vid passage av reglar ska det finnas genomspikningsskydd. Mellan reglarna räknar man med att kabeln är så flexibel i sidled, att om man t.ex. skulle slå in en tavelspik eller dra in en skruv, så viker den undan. EKLK är i det fallet styvare och mindre flexibel men skyddas å andra sidan bättre genom metallmanteln.
– Eftersom värmeavledningen är sämre inne i en vägg, får en kabel i vägg inte belastas lika mycket. Som ett exempel kan nämnas att en 1,5 mm2 kopparkabel (t.ex. EKK) får belastas med 24 A vid förläggning utanpå en vägg, men bara med högst 18,5 A vid förläggning i rör i vägg.
Tabeller om tillåten belastning och säkring vid olika förläggningssätt, olika antal belastade ledare, korrektionskoefficienter vid olika omgivningstemperaturer mm. finns i svensk standard SS 436 40 00, tabellerna 52B.1-21.
Sök bland frågor och svar
Jag bor i en villa byggd när det var tillåtet att ha ojordade uttag i torra utrymmen.
Är dagens regelverk ang jordade uttag tvingande så …
I min elcentral har jag en jordfelsbrytare (JFB) (400V/40A). Servisledningen är ett fyrledaresystem, dvs PEN och 3 faser.
– PEN är an…
Har en ny taklampa som är ojordad (dubbelisolerad). Jag vill ansluta den till ett vanligt vägguttag och inte ett takuttag. Jag vill behålla den …
Försöker felsöka en anläggning där det är 40 volt i spisuttaget. Kan någon ge mig råd? Det finns ingen transformator, det är draget till t…
Jag har köpt ett hus och ska anlita en elektriker. Hela nedre plan har renoveringsbehov och är strömlöst. Det finns ett problemområde för att…
Vi har fått ett litet bekymmer här hemma med att vår jordfelsbrytare löser ut. Från början verkade det helt oregelbundet när vi startade ugn…
Vi har haft en målare som byggde och skruvade fast en låda runt proppskåpet (äldre modell, samt jordfelsbrytare för badrummet). Efter det lös…
Jag har bara ett eluttag bakom/under diskbänken och det är upptaget av diskmaskinen. Nu vill jag installera en avfallskvarn under diskhon och beh…