Installationskabel i infälld installation
Installationskabel i infälld installation
1) Enligt en bok om ellära är det tillåtet förlägga en installationskabel (ej FK utan t ex EKLK) fritt i en vägg utan att den behöver ligga i ett rör. Det står att man kan dra den ”kortaste väg”.
Får en installationskabel läggas i en isolerad vägg? Det borde bli högre värmeutveckling pga sämre nedkylning.
2) Får installationskabel (t ex EKLK) läggas i rör i en infälld installation? Även här borde det bli sämre nedkylning.
Svar:
Det verkar som om du ju känner till en hel del regler när det gäller förläggning av kablar.
EKLK är ju en kabel med både metall- och plastmantel. Jag kan i sig inte se något direkt hinder mot att förlägga den i en vägg (om inte tillverkaren av kabeln säger något annat), men jag känner inte till att man använt den på det sättet. Däremot är det klart olämpligt – och jag skulle vilja säga i praktiken nästan omöjligt – att förlägga den i rör, eftersom den pga. metallmanteln är för styv för det. Den kabel som man normalt använder för förläggning i vägg är EKK eller EQQ (halogenfri). Den har enbart plastmantel och får förläggas såväl kortaste vägen som i rör. Rör ska dock installeras enbart vågrätt eller lodrätt.
Det är flera saker man bör tänka på vid förläggning i vägg:
– Även förläggningen av en kabel kräver auktorisation (Installatörsbehörighet)
– Kabeln ska för kylningens skull förläggas mot väggytan och inte inne i isoleringen.
– Vid passage av reglar ska det finnas genomspikningsskydd. Mellan reglarna räknar man med att kabeln är så flexibel i sidled, att om man t.ex. skulle slå in en tavelspik eller dra in en skruv, så viker den undan. EKLK är i det fallet styvare och mindre flexibel men skyddas å andra sidan bättre genom metallmanteln.
– Eftersom värmeavledningen är sämre inne i en vägg, får en kabel i vägg inte belastas lika mycket. Som ett exempel kan nämnas att en 1,5 mm2 kopparkabel (t.ex. EKK) får belastas med 24 A vid förläggning utanpå en vägg, men bara med högst 18,5 A vid förläggning i rör i vägg.
Tabeller om tillåten belastning och säkring vid olika förläggningssätt, olika antal belastade ledare, korrektionskoefficienter vid olika omgivningstemperaturer mm. finns i svensk standard SS 436 40 00, tabellerna 52B.1-21.
Sök bland frågor och svar
Har ett hus från 1969. Eluttaget i taket i sovrummet verkar fungera utmärkt, strömmätaren visar ström när vi slår på strömbrytaren. Men &#…
Vår 3-fas spis är avsäkrad med C16A där kabelarean är 2,5 mm2 på alla FK-trådar, men utom skyddsjorden, som endast har 1,5 mm2. Jag tänker …
Har ett hus från 1969. Två taklampor går till samma strömbrytare. Bytte strömbrytaren då den gamla, en dimmer, började strula. Kan ha koppla…
Vi har köpt en kombitvättmaskin och vi tänker installera den i badrummet. Maskinen kommer att placeras bredvid badkaret på ett avstånd av en m…
Jag ska byta min lampknapp till en dimmer. Har bytt armatur till dimbar led och köpt en kompatibel ”dimmerknapp”. Lampknappen styr två armatu…
Har ett gammalt 380V uttag, som jag vill byta till ett nytt. Ser att man kan få ett kombinationsuttag (380v+220v).
Mitt uttag har 5 kablar, …
Vi har en spis som är ca 12 år gammal. Förra veckan när ugnen hade varit på ganska länge började det lukta bränd plast. Vi stängde genast …
Har ett gammalt 380V uttag, som jag vill byta till nytt. Ser man kan få ett kombinationsuttag (380v+220v).
Mitt uttag har 5 kablar, kan man …
Vi har bytt värmezon i spishällen själva och tittade på Youtube hur man skulle göra, när vi vände på spishällen för att sätta in värmez…