Installationskabel i infälld installation
Installationskabel i infälld installation
1) Enligt en bok om ellära är det tillåtet förlägga en installationskabel (ej FK utan t ex EKLK) fritt i en vägg utan att den behöver ligga i ett rör. Det står att man kan dra den ”kortaste väg”.
Får en installationskabel läggas i en isolerad vägg? Det borde bli högre värmeutveckling pga sämre nedkylning.
2) Får installationskabel (t ex EKLK) läggas i rör i en infälld installation? Även här borde det bli sämre nedkylning.
Svar:
Det verkar som om du ju känner till en hel del regler när det gäller förläggning av kablar.
EKLK är ju en kabel med både metall- och plastmantel. Jag kan i sig inte se något direkt hinder mot att förlägga den i en vägg (om inte tillverkaren av kabeln säger något annat), men jag känner inte till att man använt den på det sättet. Däremot är det klart olämpligt – och jag skulle vilja säga i praktiken nästan omöjligt – att förlägga den i rör, eftersom den pga. metallmanteln är för styv för det. Den kabel som man normalt använder för förläggning i vägg är EKK eller EQQ (halogenfri). Den har enbart plastmantel och får förläggas såväl kortaste vägen som i rör. Rör ska dock installeras enbart vågrätt eller lodrätt.
Det är flera saker man bör tänka på vid förläggning i vägg:
– Även förläggningen av en kabel kräver auktorisation (Installatörsbehörighet)
– Kabeln ska för kylningens skull förläggas mot väggytan och inte inne i isoleringen.
– Vid passage av reglar ska det finnas genomspikningsskydd. Mellan reglarna räknar man med att kabeln är så flexibel i sidled, att om man t.ex. skulle slå in en tavelspik eller dra in en skruv, så viker den undan. EKLK är i det fallet styvare och mindre flexibel men skyddas å andra sidan bättre genom metallmanteln.
– Eftersom värmeavledningen är sämre inne i en vägg, får en kabel i vägg inte belastas lika mycket. Som ett exempel kan nämnas att en 1,5 mm2 kopparkabel (t.ex. EKK) får belastas med 24 A vid förläggning utanpå en vägg, men bara med högst 18,5 A vid förläggning i rör i vägg.
Tabeller om tillåten belastning och säkring vid olika förläggningssätt, olika antal belastade ledare, korrektionskoefficienter vid olika omgivningstemperaturer mm. finns i svensk standard SS 436 40 00, tabellerna 52B.1-21.
Sök bland frågor och svar
Jag har ett effektslukande slutsteg som drar drygt 2kw men kan peaka högre i topparna.
Om det inte är görbart att dra en 2,5 mm2 ledning…
Hur vet man hur stor sammanlagd effekt man kan ha på sina elelement? Huvudsäkringarna i huset är på 20 A, och elementen i huset är uppdelade p…
Vi håller på att bygga hus och kommer ha en fristående köksö mitt i köket, vi kommer vilja ha el dragen dit för att få ett eluttag, men hur…
Plötsligt får vi stötar av blandaren i duschen när vi duschar. Det är små stötar, pulserande som ett elstängsel ungefär.
Vi har inte…
Jag skall bygga ett batteripack. Vilket alternativ är att föredra? Alt1. Jag bygger 2 st batteripackar med 6 st 3.7 v celler som har 2.2 ah. Dess…
Då jag 2015 byggde sommarhus på Blidö anlades också en elanläggning/elskåp varifrån det drogs el till husen.
En gul kanalisation med …
Hade pastavatten som kokade över och nästa dag gick proppen när jag satte på ugnen. Riktigt läskigt när det small, testade två ggr.
N…
Är det okej att koppla en frys till ett vanligt vägguttag?
Fast nu har uttaget börjat lukta plastigt, inte lika stark lukt som bränt plas…
Transformatorn är alltid kall när den inte är ansluten till enheten. Det sägs att man ska dra ur transformatorn för att förebygga brand. Men …
Kan man koppla in ett relä som sätter på en fläkt eller tänder en lampa när man rör sig?
Kan/får man göra det själv eller är det …
